 |
| En hjälpande hand för att förebygga läs- och skrivsvårigheter är att genomföra en tidig bedömning av området känsel! |
På forskning.se[1], en sida som Dyslexiförbundet FMLS[2] hänvisar till, går att läsa att de svenska forskarna säger att de ”… är långt ifrån överens om hur man ska förklara dyslexi. Vissa anser att det är ett språkbiologiskt funktionshinder, andra menar att det snarare är en egenskap, ungefär som att vissa personer föds med dåligt bollsinne. Orsakerna är inte heller helt klarlagda, men i stort sett har man idag enats kring en fonologisk förklaringsmodell. Den handlar om hur hjärnan uppfattar och behandlar språket.
Man räknar idag med att cirka fem procent av Sveriges befolkning lider av dyslexi. Några av de första tecknen på dyslexi är svårigheter att känna igen ord utan onormal betänketid, brist på flyt i läsningen, förväxling av snarlika ord (som "dela" och "leda") samt överhoppade rader eller återgång till samma rad som den nyss lästa.
Man kan delat upp den dyslektiska problematiken i tre grupper:
· bristande fonologisk medvetenhet (svårt att skilja mellan ljud, uppfatta rim med mera)
· bristande fonologiskt arbetsminne (minns inte det man nyss har läst)
· bristande fonologisk ordmobilisering (tar lång tid att hitta ett ord i sitt ordförråd)”
Forskarna tangerar inte området känsel och dess betydelse automatisering av rörelsen
- automatiseringen är beroende av förmåga att kunna känna in, få ett motoriskt minne
- förmåga att känna in är beroende av balans mellan signalsubstanser
- blansen är beroende av vad vi äter och aktivitet
- felaktig kost och inaktivitet tenderar utveckla nedsatt läs- och skrivförmåga
Forskarna tycks ha enats kring den fonologiska förklaringsmodellen samtidigt som man även, på vissa ställen, nämner att syn och hörsel spelar roll men inte ett ord om att området känsel kan spela roll i sammanhanget! Både bollsinne och förmåga att läsa och skriva är avhängigt av hur området känsel fungerar - det går att lära sig läsa utan både syn (skriva/läsa genom ljudstöd och genom punktskrift) och hörsel (teckenspråk, bildspråk etc.) men utan känsel kan du varken forma bokstaven eller forma ljudet eller forma tecknet för ljudet!
Man skriver vidare, på samma sida att ”Det har också visat sig att fler pojkar än flickor drabbas av dyslexi. Forskarna söker förklaringen till detta, och tendenser pekar på att hormonet testosteron kan ha betydelse i sammanhanget
Särskilt hos redan utsatta individer är läs- och skrivsvårigheter utbredda. Forskning bland ungdomar på särskilda ungdomshem visar att drygt hälften har sådana problem. Dock är det ett fåtal som lider av ren dyslexi. Många har läs- och skrivsvårigheter som konsekvens av svåra hemförhållanden, skolk och liknande.
Interventionsstudier pågår där man vill se vilka effekter det får att stötta ungdomar med läs- och skrivsvårigheter. Kompensatoriska hjälpmedel som talsyntes, talande tangentbord, rättstavningsprogram, översättningspennor och mindmapping(tankekartor) är några av de hjälpmedel som används både i forskningssyfte och i praktiken.
En lästräning som visat sig vara gynnsam består i att öva upp sitt lyssnande.”
Betydelsen av kompensation för det dolda funktionshindret har de nu äntligen förstått
Gud ske lov och pris och ära så har de äntligen enats om att kompensatoriska hjälpmedel är bra när man har en nedsatt förmåga känna in och automatisera läs- och skrivrörelsen - det skall vara lika självklart som att ha en nedsatt förmåga att se och få använda individuellt anpassade glasögon eller som att ha en nedsatt förmåga att höra och få använda individuellt anpassad hörapparat!
De börjar så förstå signalsubstanser, hormoners, betydelse för förmåga automatisera rörelsen
Man är ju inne på att signalsubstanserna, här hormonet testosteron, är av betydelse för utveckling av förmågan att kunna läsa och skriva – och man nämner även att själva förmågan att lyssna in är av stor betydelse.
Svåra hemförhållanden och skolk antyds vara orsak till läs- och skrivsvårigheter
Dock menar man att en del har läs- och skrivsvårigheter som en konsekvens av svåra hemförhållanden, skolk och liknande – således drar man inte någon slutsats av att skolk i sig kan bero på att man känner av att man inte duger och kan som de andra i klassen gör och kan samt att dåliga hemförhållanden kan bero på samma orsak; orsaken är då känslan av att inte duga och kunna som andra föräldrar har kunnat och kan. Genom att ta till olika strategier får man då sitt mänskliga behov av att synas, få bekräftelse – strategierna ses, av andra i samhället, som dåliga hemförhållanden.
Kostens och rörelsens betydelse för utveckling av läs- och skrivförmåga
Inte ett ord om att stimulering med hjälp av anpassad kost och rörelse har betydelse för utveckling av balansen mellan signalsubstanser och hormoner eller att dessa, i sig, kan påverka förmåga att känna in den egna rörelsen och den egna kroppen! Förmågan att känna in den egna rörelsen och därmed få ett motoriskt minne är A och O för att individen skall få möjlighet utveckla en automatisering av läs- och skrivrörelsen. Inte ett ord från forskarna om detta heller.
Individuellt anpassad kost och rörelse ger förutsättningar för utveckling av läs- och skrivförmåga
Så länge inte läkare, logopeder och andra terapeuter inser detta famlar många föräldrar och lärare i blindo och många gånger, allt för många gånger, anklagar de sig dessvärre själva för att vara orsak till problemet med att deras barn inte kan läsa och skriva!
Information om kostens och rörelsens betydelse för positiv läs- och skrivutveckling måste till
Så länge kunskaperna om den anpassade kostens och den anpassade rörelsens betydelse för en positivare utveckling av individens läs- och skrivförmåga tystas ned finns inte den optimala möjligheten för dessa barn och ungdomar att uppnå sitt mål, att kunna läsa och skriva som andra, tillgänglig. Den svenska sjukvården är, dessvärre, en god motståndare till att dessa kunskaper, denna beprövade erfarenhet, når ut till det svenska folket!
